aase.blogg.se

Påsken är den största kristna högtiden. Från början är det en judisk tradition som firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. De kristna  började fira påsk till minne av Jesu död och uppståndelse, och de äldsta beläggen för det firandet är från 100-talets mitt.

I gamla tider påbjöds påskfrid onsdagen före påsk. Då  bytte man i kyrkans klocktorn ut den vanliga järnkläppen mot en  träkläpp, eller dymmel, för att få en dov ringning.

Visste du att påsken i själva verket består av tre olika delar?  Fastlagen, fastan och så själva påsken som infaller på påskdagen.

·    Fastlagen pågår i dagarna tre och inträffar  49-47 dagar före påsk. Fastlagen innebar fest och lek och avslutades med Fettisdagen, då man skulle äta mycket fet mat före den stundande  fastan. Många skolor hade fettisdagslov i början av 1900-talet, och  barnen kunde vara ute och åka kälke, skidor eller skridskor.

·    Fastan påbörjas 46 dagar innan påsk eftersom  det före alla stora katolska kyrkohögtider föregås av en fastetid på 40  dagar. Bestämmelserna om fastan försvann redan under reformationen på  1500-talet, men ännu i början av 1900-talet var fastan en period av  återhållsamhet, då viss mat och nöjen inte var tillåtna.

·    Palmsöndagen är söndagen innan påsk. Namnet  härstammar från att man strödde palmkvistar framför Jesus fötter när han red in i Jerusalem denna dag. Palmsöndagen inleder den sista  fasteveckan innan påsk, dymmelveckan, även kallad stilla veckan. ·    Dymmelonsdag, fick sitt namn från att man brukade vira in kyrkklockans kläppar med tyg eftersom påskfriden skulle inledas med tystnad. Tiden mellan dymmelonsdagen och påskafton var en allvarsam period, och man skulle inte arbeta.

·    Skärtorsdagen var den dag då Jesus höll den  första nattvarden, påskmåltiden. Senare på natten förråddes han av Judas och enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som  Jesus blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt.  Namnet skärtorsdag kommer från ”skära” i betydelsen rena, det var en  syndaförlåtelsens dag. Vid kalenderreformen 1772 drogs skärtorsdagen in  som helgdag.

·    Långfredag var för barnen, och säkert för många vuxna, den längsta dagen på året. Inga affärer var öppna, radion  spelade allvarsam musik, lekar eller arbete var inte att tänka på. Det  är den stora sorgens dag. På långfredagens morgon kunde man bli risad  som påminnelse av Jesu lidande.

·    Påskafton är fastans sista dag. Även fast den  glada påsken inte startade förrän på påskdagen så var detta den dag då  man kunde städa och tvätta, och man samlades kring elden för att ägna  sig åt ”skjutning” för att skrämma påskkärringarna!

·    Påskdagen, dagen för Jesu uppståndelse. Påsken  blir egentligen inte ”glad” förrän på påskdagen. Nu kunde man fira att  den allvarliga tiden var över!

·    Annandag påsk – nu var förbuden och stillheten definitivt över. På annandagen kunde man hålla gillen, leka och dansa!

Varför firar vi valborg?

 

 

Först på 1800-talet spreds seden att fira valborgsmässoafton till hela Sverige. Kvällen den 30 april samlas vi runt bål och välkomnar våren. Att bränna  det gamla och ge plats för det nya. Den 1 maj har helgonet Valborg  namnsdag och det är hon som har gett namn åt denna dag. Hon var en  furstedotter som missionerade i Tyskland på 700-talet där hon så  småningom blev abbedissa och dog 779.

I Tyskland tände man bål för att hålla häxorna borta. De trodde att häxorna hade häxsabbat på valborgsmässoafton. Men eldarna tändes också för att jaga bort rovdjur och övernaturliga varelser innan djuren släpptes ut på bete för första gången. Omkring eldarna var  det livat. Trumslag och skramlande grytlock hördes, skrik och skott ljöd i fjärran.

Vem var valborg och vad har hon med valborgsmässafton att göra?

 

Kort svar: Valborg är ett av många katolska  helgon. Hon firas den 1 maj (inte 30 april) eftersom hon begravdes det  datumet  i slutet av 700-talet. Eftersom Valborgs dag inföll i skiftet  mellan vinter och sommar kom en hel rad traditioner (ex. eldar och  häxor) knytas till kvällen innan  - alltså 30 april (valborgsmässoafton)

Enligt legenden var Valborg en engelsk kungadotter. År 748 kom hon till Tyskland där hennes bror  Wunnibald grundat klostret Heidenheim. På klostret blev Valborg en from abedissa tills hon dog 25 februari någon gång kring 780. Därför firas hennes namnsdag på kontinenten 25  februari. I helgonkalendern blev dock hennes dag första maj. Hennes  namnsdag är också första maj i Sverige, Norge och Finland. I Sverige var det först 1901 som Valborg fördes in i almanackan och 1993 lades även  Maj till som namn.

Från början var 1 maj en av elva apostladagar då minnet av martyrerna Filippus och Jakob högtidlighölls. I Norge är Filip kvar som extranamn på första maj, medan vi flyttat honom till den andra och de katolska länderna till tredje maj.

Kristendomens enda bidrag till valborgsfirandet är alltså namnet. I övrigt finns inga inslag av kristna seder och bruk. Istället har valborgsmässoafton varit ett sätt att fira sommarhalvårets början.

Valborgsmässofirandet tros ha sina rötter i Tyskland och deras walpurgisnacht som firades 30 april. Walpurgisnacht var den dag då häxorna flög till till djävulen, enligt gammal tysk folktro. För att skrämma häxorna tände man eldar. Seden att tända eldar importerades sedan till trakterna kring Uppsala. I Sverige infaller ju som bekant häxsabbaten vid påskfirandet och därför har vi även påskeldar, även om de varit vanligare förr och då framförallt i västra Sverige.